Det hela började med ett stort hål.

Ensam, uppflugen i ett fönster. Utanför fönstret piskar regnet ner.
SO "provet"/tidslinjen är snart av klarad. I alla fall bara en del kvar på skissen. Skönt att få ett o gjort prov avklarat.

Tisdag.

Scouter.

Ensam.

På bussen.

Jag tror jag klarar det. Jag klarar det. Jag är stark, jag kan göra precis allt jag vill, det gäller bara att stiga in i den värld där man klara allt. Och bara följa sagorna. Följa med på vågen av saker du kan. Men du måste vara säker på att dú kan för att kunna folja med på färden. Den välkomnar dig inte annars.

Hoppas på ett lyckat scoutmöte efter en mindre lyckad dag. Jag kommer inte palla om den inte är bra. Jag orkar inte.

Ursäkta min franska, men jag är liite pissed of på skolan just nu och behövde få det ur mig, blir så jobbigt om jag ska ha den bevarat inne i en kista, låst djupt inom mig, då kommer tillslut den lilla kistan att bli över full och bestämma sig för att explodera. Pang. Då är jag död. Och eftersom vi. Eller i alla fall inte jag vill att det ska hända så skriver jag av mig.

Jag och Jackie tänkte ha lite photoshoot i dag, på lunchen. Men jag glömde min kamera och dessutom så hade vi inte riktigt tid. Det bästa hade ju varit om vi hade kunnat vara utomhus, men det spöregnar som sagt.

Känner mig bekväm i dagens outfit, like a fighter!

 Kramar// Cora <3